Gej bas nerledeg umain khüzüünii
khort khavdar , esvel umain khüzüünii khort khavdar 99.7 % khünii
papilloma virus umain khüzüünii khaldlaguud ni ( KhPV ) khavdar
üüsgegch , uchirsan ni khort khavdryn neg töröl yum. Edgeer khort
khavdar ütreenii tsus aldalt ni toliluulj bolokh bolovch khort khavdar
umain khüzüünii khort khavdryn Pap t rkhets ashiglan ajiglalt ankhaaral
khanduulakh bolgodog bögööd tsaashid üye shatand ordog khürtel khort
khavdryn shinj temdeg kharagdaj baina. Khögjij bui ornuudad umain
khüzüünii tandalt khötölböriin örgön kheregleenii 50 %-aas deesh Umain
khüzüünii khort khavdryn tokhioldlyg buuruulj baina. Ikhenkh sudalgaa
ni KhPV ( KhPV )- khaldvar ni umain khüzüünii khort khavdryn bükh
tokhioldold khariutsaj baigaa yavdal yum. Emchilgeenii ekhnii üye
shatand mes zasal bolon etssiin shatny övchnii emchilgee khiilgekh ba /
esvel tuyaa emchilgee bagtana.
Umain khüzüünii khort khavdryn shinj
temdeg ni ikhevchlen ulmaas saryn temdeg ni irekh , esvel
Supyerovulyatsi övdölttei gej emegtei anduuragdakhtai baina. Ene ni
daraa daraagiin shatand medegdej baikh ni ulam khetsüü bolj umain
khüzüünii khort khavdar ilrüülekh khürgesen. Gesen khedii ch, erüül
mendiin Me Up ( 02/ 01) -iin gargasan düngees bükh emegteichüüd meddeg
baikh yostoi bögööd umain khüzüünii khort khavdryn zarim ni nuugdmal
shinj temdeg baidag.
1. Kheviin bus Tsus aldakh
Umain khüzüünii
khort khavdar baigaa emegteichüüd ikhevchlen ütree, kheviin bus tsus
aldaltyg meder. Neg saryn dotor tsus aldalt ni zövkhön baga zereg khünd
, esvel baij bolno.
2. Tsagaavtar khünd
Umain khüzüünii khort
khavdar ni busad shinj temdegüüd ni khünd ütreenii yalgadas ni ilrel
yum. Medeej, ene emegtei khün büriin khuvid öör öör baidag. Zarim ni
malodorous ütreenii yalgadas , zuzaan , esvel mash ikh nyaltsgai uchirch
bolno. Ta yer busyn ütreenii yalgadas baigaa bol nen darui
Emegteichüüdiin emneleg lavlakh kheregtei.
3. Aartsgiin Pain
Khün menstruating üyed baga aartsgiin övdöltiig mederch bolokh yum. Ene
ni kheviin baina. Aartsgiin övchin busad üyed tokhiolddog Gekhdee ta
bolgoomjtoi baikh yostoi. Togtmol umain khüzüünii khort khavdar baidag
emegteichüüd tsag baga aartsgiin övchin zovlon tokhioldson yum. Övdölt
zöölön, esvel mash khüchtei övdöltiin khurts övdölt, baij bolokh yum.
4. Khöndüür shees
Sheekh üyed Medremj, sanaa setgel övdölt, zovlon oron nutgiin
devshiltet umain khüzüünii khort khavdryn övchtönüüdiig mederch bolno.
Umain khüzüünii khort khavdar davsag tarkhsan bol Ene ni ikhevchlen
tokhiolddog baina.
5. Aartsgiin shalgalt menstruating baikh üyed syeksiin daraa , tsus aldalt , esvel khezee
Khüis , esvel baga aartsgiin shalgaltyn yavtsad tsus aldalt üüsekh
umain khüzüünii khort khavdryn neg shinj temdeg ni yum. Ene ni nüükh
üyed umain khüzüünii ürevsel üüsdeg baina. Khedii tiim ch , belgiin üil
ajillagaany daraa buyuu emegtei tsus üüsgej bolokh olon züil baidag.
Kherev ta deerkh shinj temdeg baigaa bol nen darui Emegteichüüdiin
emneleg zövlöldökh ergelzekh khereggüi. Ilersen , ert emchlekh uu Umain
khüzüünii khort khavdar edgerekh bolomjtoi
Olon khün umain
khüzüünii khort khavdryn uridchilan sergiilekh bolomjgüi yum gej üzej
baina. Khiij bolokh tavan arga zamyg door durdsantai , tüünii dotor
uridchilan sergiilekh olon arga zam baidag ch gesen .
1. Togtmol PAP t rkhetsiin tyest khiikh
Togtmol PAP esiin shinjilgeenii soril Ingesneer ta umain khüzüünii
khort khavdryn ersdliig todorkhoilokhod tuslakh bolno. Tüünchlen, garch
baikhad yerdiin Pap- t rkhets , umain khüzüünii khort khavdar yavuulj,
todorkhoi bolno , ayuulgüi baidlyn tüvshin ch öndör baikh ni chukhal ,
shiidverlekh.
2. Vaktsin KhPV
Umain khüzüünii khort khavdar ni
bas sain khiij baigaa shaltgaan ni KhPV-iin khaldvaraas uridchilan
sergiilekh KhPV-yn esreg vaktsin khiikh. Umain khüzüünii khort khavdar
uridchilan sergiilekh khamgiin ür düntei arga zam gej nerledeg KhPV-iin
vaktsin . Gekhdee dan gants vaktsin ni khangalttai bish yum , ta mön
tednii erüül mendiig sakhin khamgaalakhyn tuld kheregtei baisan be .
3. Tünshüüd öörchlökh bus,
Neg khüchin züil ni KhPV-yn khaldvar ni umain khüzüünii khort khavdar
üüsch belgiin kharitsaand üyed damjikh yum . Khün bainga tünshüüd
öörchlökh üyed ersdel bür ch öndör baina. Tünsh KhKhV-iin virus baikhad
medekhgüi baina , yalanguyaa . Ingekhiin tuld neg khünd ünench baikh
bolon tany ger büliin busad öör khüntei khamt belgiin kharitsaand khiij
chadakhgüi baina.
4. " Zaluu nasandaa mash ikh belgiin idevkhtei bus, yariltslaga
Ene ni belgiin kharitsaand , belgiin idevkhtei baikh ni emegtei khün
khüleekh ni züitei yum. Sudalgaa kheterkhii zaluu nasandaa belgiin
idevkhtei baisan emegteichüüd umain khüzüünii khort khavdryn ersdliig
nemegdvvldeg nasandaa belgiin idevkhtei baikh khüleej baigaa
emegteichüüdtei kharitsuulakhad öndör baina gej togtooson baina.
5. Erüül amidralyn khev mayagiig öörchlökh
Tukhailbal , sharguu dasgal tamkhi tatakh , tejeelleg khool idekh bish,
erüül amidralyn khev mayagiig khadgalakh, umain khüzüünii khort
khavdryn uridchilan sergiilekh ni chukhal yum. Sudalgaany emegtei
tamkhi tatdag umain khüzüünii khort khavdar khögjij bui khoyor dakhin
ikh ersdeltei baidag ni kharagdaj baina.